Lucka 19: Den ledsna konstruktens själ – ett äventyr till Vindsjäl

(Upptakten till detta äventyr hittar du i lucka 15, Dubbelmånefestivalen Oawa-Iawa i Foyala)

Den ledsna konstruktens själ

Bakgrund:

Grottutforskaren Krodo-Hewa visar upp sitt senaste fynd, en tre meter hög konstrukt av sten med intakt kontrollmekanism, som hen hittat i en tianakiruin två dagsmarscher från Foyala. Konstrukten slutar dock lyda kontrollmekanismen, och sätter sig istället ner med ansiktet i händerna. Det går att känna en vagt mänsklig energi från konstrukten. Krodo-Hewa vill att vindsjälarna ska ta sig till tianakiruinen för att se om de kan hitta svar på varför konstrukten slutat lyda kontrollmekanismen. De får med sig en karta och även kontrollmekanismen. Denna innehåller en del av maeran som animerat konstrukten.

Tianakiruinen:

Väster om Foyala, på en karg västsluttning av bergskedjan Gamago, ligger en tianakiruin som efter ett jordskalv delvis kommit upp i dagen. 

Ingång

Ingången är skymd av fallna klippblock och krypande vegetation, men kan hittas efter en stunds letande. Porten är fyra meter hög och tre meter bred, och sluttar svagt nedåt. Väggarna är gjorda av vita stenblock med turkosa och röda flödande linjer som löper i geometriska mönster. Kring porten flyger lysande små insekter. Några trasiga verktyg ligger i en skräphög.

• Norr: Vestibul.

1. Vestibul

Det nednötta golvet var en gång vitt. De turkosa och röda linjerna flödar på väggarna, som också är prydda med skrivtecken och bilder som tycks visa en procession som bär på en människa. På golvet finns fotspår i dammet. Dessa leder österut genom den nu blockerade passagen.. Ca 6 meter takhöjd, 4 meter brett.

• Norr: Mörk passage.
• Öst: Konstruktsalen. Helt blockerad passage på grund av stenras, det skymtar ett turkost ljus mellan de stora stenblocken.
• Väst: Spegelsalen.
• Syd: Utgång.

2. Mörk passage

Kolmörkt, går ej att lysa upp på något sätt. Vindsjälarna får förlita sig på sina andra sinnen. Golvet knastrar när man går. Det luktar svagt av svavel och ozon. Väggarna har ojämn struktur, och golvet är knöligt. Passagen verkar vara ca 2 meter bred. Rollpersonerna kan söka igenom rummet med OBSERVANS, MEDELRISK, MOTSTÅND 2  för att hitta falluckan i golvet. Luckan leder 5 meter ner i templets uråldriga kloaksystem, och RÖRLIGHET, MEDELRISK, MOTSTÅND 1 för att undvika ÅKOMMA om man faller ner. På luckan kan man känna ett sönderrivet tygstycke.

• Norr: Dörröppning.
• Syd: Till vestibulen. 

3. Spegelsal

Samma nednötta gråvita golv och flödande linjer på väggarna. Ett svagt gult ljus tycks lysa upp rummet, och på den norra väggen hänger en stor spegel. 

    Vid närmare inspektion av spegelns ram upptäcker man liknande skrivtecken som i vestibulen. OBSERVANS, INGEN RISK, MOTSTÅND 1 för att hitta källan till ljuset, ett glödande klot bakom ett draperi. Klotet har samma skrivtecken som på spegelramen. Ett lyckat HANDLINGSSLAG för VISDOM med LÅG RISK och MOTSTÅND 1 gör att man förstår att tecknen går att manipulera, och då börjar motsvarande tecken på spegelramen lysa i gult. Spegeln blir till en portal som förflyttar personer till slumpmässigt valda rum i ruinen. Detta kan så klart innebära att man hamnar i kloaken. 

    Mitt i rummet står en piedestal med en klotformad nedsänkning. Denna är täckt med skrivtecken.

    I ett hörn ligger en hög murket trä. Letar man där finns ett halsband med en oval turkos sten infattad. Denna fungerar som nyckel till mekanismen i 4.

4. Konstruktsalen

Sedan Krodo-Hewa var här har ytterligare jordskalv skett, vilket raserat taket över ingången. För att ta sig in hit måste flera starka personer flytta sten i många timmar, eller hitta den dolda gången. På golvet finns en upphöjd cirkel omgiven av tianaki-symboler, där det uppenbarligen legat något stort för inte så länge sedan (det finns tydliga spår i dammet). 

    I rummets nordvästra hörn står en pelare omslingrad av turkosa och röda linjer som lyser svagt. Undersöker man pelaren ser man en oval nedsänkning med skrapmärken runt. Ett lyckat HANDLINGSSLAG för KANALISERING med LÅG RISK och MOTSTÅND 1 gör att rollpersonen lyckas manipulera nedsänkningen så den lyser lyser svagt turkost. Om den turkosa stenen från rum 3 placeras här, aktiveras mekanismen och cirkeln i mitten börjar långsamt sänkas ner i golvet. Om ingen av rollpersonerna står på cirkeln hör de ett skrapande ljud från hålet. Om de använder mekanismen igen höjs plattformen, och då står en karaki (Vindsjäl s. 107) på den. Varelsen ser utmärglad ut men dreglar hungrigt när den ser rollpersonerna, och så går den till attack! 

    Denna specifika art av karaki har anpassat sig till ett liv under marken. Dess skal är svartbrunt, och ögonen mjölkigt vita. Den kan gömma sig i skuggiga hörn och klättrar med lätthet uppför väggarna. HÖG RISK, MOTSTÅND 4. 

    Om någon rollperson befinner sig på plattformen, sänks hen ner i en mörk håla. En stendörr glider upp, och karakin kommer mot hen.

• Norr: Lönngång.
• Väst: Blockerad dörröppning.
• Ner: Maerans kammare.

5. Lönngång

ser precis ut som en del av väggen, så rollpersonerna måste aktivt leta för att hitta något. Lönngången verkar inte använts på mycket länge. Golvet är täckt av damm, och på väggarna finns reliefer som avbildar människoliknande figurer som strider mot skuggor.

• Norr: Klädkammare.
• Syd: Konstruktsal.

6. Offersalen

Längs västra väggen står två långa stenbänkar med djupa skålformade nedsänkningar omgivna av inristade skrivtecken. Skålarna och tecknen har rostfärgade fläckar, och det finns högar med sköra benbitar. 

    Bänkarna användes av tianakifolket som offerplatser. Om färskt blod hälls i skålarna, tänds facklorna och brinner med blå eld. Facklorna behöver vara tända för att facklorna i maerans kammare (14) ska tändas. 

• Norr: Matrum.
• Öst: Klädkammare.

7. Klädkammare

Flertalet garderober med malätna gulbruna kåpor. I en innerficka på en av kåporna finns en böjd svart glaskniv. Här dväljs även ett sorgeväsen i barnstorlek. 

• Nordost: En vägg har rasat på grund av jordskalv, och bakom bråten skymtar en grotta.
• Syd: Lönndörr till lönngång. För att upptäcka lönndörren krävs ett lyckat HANDLINGSSLAG för OBSERVANS utan RISK med MOTSTÅND 2 när rollpersonerna går igenom klädskåpen.

8. Grotta

Ett vidsträckt grottrum med en underjordisk sjö i öst. Sjön är djup och på botten har en sorgereva öppnats, och i vattnet syns vagt människolika skuggor glida förbi. Om någon rör vid vattnet glider två sorgeväsen upp ur djupet. För att försluta sorgerevan behöver rollpersonerna besegra sorgeväsendena. De är ca 130 cm långa och kan förlänga sina armar och ben flera meter. De öppnar sina käftar tills hela huvudet är ett svart hål av vassa tänder. MEDELRISK och MOTSTÅND 3 i strid. 

    Sorgerevan kan stängas genom att någon dyker ner och använder KANALISERING eller IS med HÖG RISK och MOTSTÅND 2. Misslyckas slaget riskerar rollpersonen att dras ner i sorgerevan.

9. Kloakerna 

Falluckan i 2 leder till templets kloaker. Vattnet i gångarna har eroderat och lämnat kvar torkade rester. Dessa stinker. Om rollpersonerna letar bland resterna kan de hitta ett brungrått skelett som omfamnar ett svart klot. Detta är den tredje delen av maerans själ. Skelettet tillhör en novis i templet, som försökte fly med klotet i tron att det skulle inbringa en stor belöning.

    De vindlande kloakgångarna leder till två utgångar. 

• Väst: Avsats. Gången slutar i ett brant vattenfall utan möjlighet att klättra vare sig upp eller ner.
• Öst: Gången mynnar ut i en grästäckt dalgång. 

10. Maerans kammare

Om facklorna i offersalen tänts lyser även blå facklor infattade i väggarna här. Väggarna är täckta av målningar föreställande människor i olika skeden i livet, från födseln till döden. Mot den norra väggen står en kista i svart glänsande sten. När rollpersonerna närmar sig kistan, reagerar konstruktens kontrollmekanism genom att blå linjer framträder, och den vibrerar smått. 

    I kistan finns en fals där kontrollmekanismen passar perfekt. Om den placeras där tänds blå linjer längs kistan, och en röst talar i rollpersonernas huvud. Det är maeran som berättar om hur hen varit överstepräst i templet, och som försäkring för att kunna leva vidare delade upp sin själ i tre delar. Den ena delen bevaras i kistan, den andra i kontrollmekanismen, men maeran kan inte berätta var den tredje finns. Dess medvetande är fortfarande dimmigt, men hen känner att själsdelen inte är långt borta, men att den flyttats från dess ursprungliga plats i spegelsalen. Maeran berättar även att ritualen som delade upp själen var mycket blodig, och att den troligtvis orsakade en sorgereva. 

•    Upp: Konstruktsalen

11. Dalgången

Behornade sexbenta gräsätare går omkring i godan ro och betar i det frodiga gräset. Längre norrut och österut skymtar en skog. Västerut finns en vit upphöjning, ca tre meter hög och tio meter lång, täckt av gräs och blommor. Växtligheten döljer en gigantisk humanoid, helt vit och med slutna ögon. Den har ingen puls men om den observeras ett tag märks att den rör sig långsamt...

12. Vattenfallet

Ett mycket brant vattenfall. Där vattnet landar kan man skymta vassa stenar, och en skarpögd person tycker sig också se delar av något vitt ligga strött i gräset runt floden. Benbitar? Det är för långt ner för att avgöra...

Avslutning: 

Om rollpersonerna sammanför alla själsdelar kommer maeran uppenbara sig för dem framför kistan. Den ser ut som en pärlemorskimrande skugga med vaga ansiktsdrag som tycks skifta när den rör sig. Den tackar för att den blivit fulländad, och om den får veta om konstruktens sorg bestämmer den sig för att följa med rollpersonerna inuti kontrollmekanismen. När de återvänder till Krodo-Hewa kommer konstrukten självmant ställa sig upp och öppna en hittills dold lucka på magen. Den visar med armarna att den vill att kontrollmekanismen ska placeras där. Om så görs, kommer konstrukten tala med en mild, ljus röst, och tacka för att den blivit fulländad. Den har glömt sitt namn och önskar få ett nytt av rollpersonerna och sedan erbjuder den sina tjänster som belöning. Den är stark och vis, men har en egen vilja så den kan inte fås att göra vad som helst.

    Krodo-Hewa blir sur över att förlora sin födkrok, men lugnar sig när konstrukten knyter sin stora stennäve.

Uppdatering: Kartan!

Jag gjorde en rudimentär karta till tianakiruinen, men den glömde jag lägga in när jag skrev inlägget! Här kommer den:

Uppdaterad karta "outpaintad" av Dall-E 2: