fredag 21 juli 2023

Drakar och Demoner – Första spelmötet med barnen

Ikväll motiverade jag mina barn att spela rollspel med mig genom starka incitament ("om ni inte prövar nya Drakar och Demoner med mig får ni gå och lägga er!") De fick välja varsin färdiggjord rollperson av dem som följde med i boxen. Femåringen valde den alviska jägaren och nioåringen elementarmagikern, och så satte vi igång med inledningen till den stora medföljande kampanjen. Mina barn har en tendens att ha sk myror i brallan, och detta något påtvingade spelmöte var inget undantag. Jag insåg rätt snabbt att jag fick ha femåringens rollformulär hos mig för att det inte skulle förstöras helt och hållet direkt, och jag hämtade en kokbok som han kunde ha som underlag när han lekte med tärningarna. 

Efter inledningen, då rollpersonerna träffar på den döende mäster Väderman i Drakmarpasset på väg mot Dimmornas dal och får ett bylte tryckt i händerna, anföll två svartalfer. Den första attacken höll på att bli ett direkt dödande pilskott från en svartalf på magikern, men jag glömde/missade slå skadebonus så han hade två KP kvar! Hans motattack blev en Flamma, som nästan brände ihjäl en svartalf direkt. Jägaren oneshottade den andra svartalfen med en pil mot hjärtat, men fick själv en pil i sig, hamnade på 0 KP och fick börja slå dödsslag. När andra stridsrundan började kom en ulvryttare med kroksabel. Magikern gjorde en Pelare under den vilt anfallande ulven, som helt plötsligt fann sig tre meter upp i luften och ramlade ner för en ansenlig mängd skada. Ulvryttaren hämnades genom att göra ett hoppande anfall med kroksabeln, som den räddhågsne och svårt skadade trollkarlen med nöd och näppe lyckades undvika genom rullning. Jag ansåg att den svårt brända svartalfen inte kunde överleva med sina skador, så jag lät honom dö (för att inte få TPK på spelets första strid, något som definitivt skulle få barnen att sluta intressera sig för rollspel över huvud taget). Magikern brände på med en till Flamma, och ökade denna gång effektgrad så han fick slå en extra T6 skada. Nioåringens beskrivning av hur besvärjelsen funkade var så inspirerande att jag helt sonika bestämde att ulvryttaren bet i gräset. Magikern frammanade en eterisk cigarettändare i händerna, och en brinnande gigantisk hand for ut ur den och slöt sig kring ulvryttaren. Handen drog in ulven med ryttare i den eteriska tändaren, och när magikern öppnade händerna föll bara aska ut på marken. Rollpersonerna valde att ta en lång vila där inget särskilt hände, och sedan vandrade de till byn Utkante (jägaren sköt en gigantisk hjort på vägen så så de fick 14 ransoner mat). När de kom till byn fick jag lov att läsa introduktionstexten, men sen var barnen så trötta att de valde att avsluta spelmötet. 

Under tiden vi spelade tyckte de att vissa delar var tråkiga, men det är svårt för mig att riktigt veta vad det var. Det krävs lite anpassningar för att en femåring ska kunna spela, men det gick utmärkt för nioåringen (jag har spelat lite Vindsjäl med honom på tu man hand, vilket var jättekul!) De tyckte den medföljande kartan över spelvärlden var ball, och ville gärna utforska olika platser som fanns utmärkta. Jag tänker mig att jag kan skapa ett fast travel-system där jag inte beskriver resorna utan bara att de hamnar på det ställe de vill vara på, eftersom vandringar och platsbeskrivningar kanske inte ger mina barn lika mycket som det skulle gett min ordinarie spelgrupp. 

En reflektion jag gör varje gång jag prövat att spela rollspel med mina barn är hur kul det är att göra det IRL och hur mycket som går förlorat när man spelar online. En tråkig sak är dock att jag har svårt att behålla mitt lugn när jag spelleder mina barn, eftersom de, som jag skrev i början, har svårt att sitta stilla vilket stör mig när jag försöker beskriva en scen eller förklara vad de ska göra. Jag tänker dock att man kan ta inspiration från Sagospelet Äventyr och göra vissa delar av spelet till mer fysiska (t.ex. smyga undan en vakt IRL eller springa runt huset för att komma undan ett rasande troll) för att få bort lite av överskottsenergin som lagras i deras små kroppars batterier när jag tvingar dem sitta stilla och vara varsamma med mina nya rollformulär! och inte pilla sönder pappfigurerna! och sluta slicka på initiativkortet!!!!! 

Nåväl, jag vidhåller att de nya DoD-reglerna är tillräckligt enkla för att ett barn ska förstå dem utan att de blir barnsliga. Återstår att se om jag tycker de är bristfälliga i jämförelse med de DoD-regler jag är mest bekant med, dvs DoD4 och Chronopia. Jag får dock huvudvärk bara av att tänka på hur många olika CL-modifikationer man måste hålla koll på, och alla dessa regler för hur mycket en person kan bära osv! År Noll-reglerna, med pressade slag, fördel och nackdel, känns som ett vinnande koncept i de Fria Ligan-spel jag spelat, och här är de modifierade för att passa DoD. 

Drakar och Demoner – Ensam i Avgrundsgapet

I mitt förra inlägg öppnade jag Drakar och Demoner-boxen, och nu har jag provspelat soloreglerna. Jag slog förnöjt fram en rollperson, en anka som är animist, och fyllde i mitt första fysiska rollformulär på kanske 20 år! Det kändes stort.

Federfleisch Rotknöl var mer än säker på att han skulle övervinna alla faror som det fasansfulla Avgrundsgapet skulle kasta mot honom. Jag påbörjade det första uppdraget, Orchfången, där min uppdragsgivare, vargmannen Ingolf, bad mig söka upp en grupp kultister som fraktade en orchfånge. Första delen av uppdraget bestod i en brant nedgång med "huggtandade flygfän", som jag valde att tolka som vampyrfladdermöss. Mitt första tärningsslag, mot färdigheten Smyga, misslyckades och jag fick den blodtörstiga svärmen mot mig. De började med att virvla mot mig i en skrämmande fart vilket motsvarade en skräckattack. Jag slog på skräcktabellen och fick tillståndet Uppgiven (nackdel på Karisma-slag). Min motattack var en sprakande ljungeld, som fick blixtar att dansa kring fladdermössen. Flera av dem föll grillade ner på grottgolvet, men deras hämnd var hemsk. De flög på mig och sög mitt ankblod till livet sögs ur mig (2T6 skada = 11, mitt KP = 8). Jag försökte heroiskt kämpa mig tillbaka till livet, men ack! Den tappre ankan slutade sina dagar i första rummet i sitt första uppdrag! 

Betyg: Svinkul! Jag skrattade högt åt mitt fullständiga misslyckande och kan inte vänta tills jag får göra det igen!



torsdag 20 juli 2023

Unboxing Drakar och Demoner

Idag hämtade jag ut min försändelse av den nya versionen av Drakar och Demoner och jag kan säga att det är fasligt snyggt. Jag har bara bläddrat lite i regelboken och äventyrsboken känt på tärningarna och tittat i det medföljande soloäventyrshäftet. Min femåring ville gärna spela direkt men nioåringen var lite svårflörtad så jag får vänta lite med att premiärspela det. 


De tankar jag har efter min snabbtitt är att detta verkar vara ett genomtänkt och väldesignat rollspel som både förnyar och bevarar Drakar och Demoner genom att anpassa de klassiska släktena, yrkena och färdigheterna till Fria Ligans enkla spelsystem. Den massiva kampanjen som finns i äventyrshäftet är riktigt cool, och bland äventyrsförfattarna hittar jag namn som Moa Frithiofsson, Pelle Nilsson, Gabrielle de Bourg, Gunilla Jonsson och Michael Petersén vilket borgar för kvalitet! Konsten i boken är (som ni hör av mina gubbastånk i unboxingvideon ovan) riktigt snygg, även om jag hade velat ha konsttrycket av anklönnmördaren istället för draken med typ Elric. Men men! Det är småsaker i sammanhanget.

onsdag 12 juli 2023

Lång näsa!

Jaha, här gick jag omkring och trodde att sommaren skulle innebära att jag hade en massa tid till att skriva på min bok eller åtminstone författa de återstående inläggen i Schaurline Veklonas dagbok, men tji fick jag, lång näsa, psych! (som min nioåring ropar hela tiden). Jag har hittills hunnit skriva lite på två kapitel i romanen och inte gjort nåt alls åt dagboken.

Det jag gjort som är relaterat till rolspel och liknande är att läsa böcker. Min sommarläslista hittills:

  • Minnesteatern (Karin Tidbeck)
  • Svavelvinter &  Slaktare Små (Krönikan om den femte konfluxen 1 & 2, Erik Granström)
  • All Systems Red (The Murderbot Diaries 1, Martha Wells)
  • This Is How You Lose The Time War (Amal el-Mohtar och Max Gladstone)
  • The World We Make (Great Cities 2, N.K. Jemisin)
  • Death in Space RPG (Carl Niblaeus & Christian Plogfors)
  • Cy_Borg RPG Core Rulebook (Christian Sahlén & Johan Nohr)
  • Buddy Goes To Seattle & Buddy Goes to Jersey (The Complete Buddy Bradley Stories from Hate Comics 1 & 2, Peter Bagge)
  • Säkert nåt mer! 
Förutom att läsa dessa mycket bra böcker har jag bekämpat ogräs i Shub-Niggurath/Color Out Of Space-kaliber, klippt gräsmattan, umgåtts med familj och vänner samt lyssnat på poddarna Soloäventyret, Vi Spelar Rollspel (Konfluxsviten), Oh These, Those Stars of Space och Rude Tales of Magic. Överlag en njutbar sommar som ni förstår! Jag kommer skriva en uppdatering om prologen till min roman, där jag introducerar en mycket otrevlig musiklärare.