På grund av att jag igår kom hem till Arvidsjaur och umgicks med familj och vänner hela dagen missade jag helt enkelt denna kalender och det känns... rätt okej faktiskt. Men lite pinsamt också, eftersom t.ex. Kristdemokraterna skulle få utstå mycket spe och hån om de skulle missa en lucka i sin kalender! Därför ska jag nu försöka fylla denna lucka med något som fyllt mig med så pass mycket lycka att det kanske sprids till er.
Keith Jarrett heter en pianist. Hans kanske mest kända verk är Kölnkonserten [youtube-länk], som är en timslång improviserad konsert från 1975. Den är borttagen från Spotify, vilket föranledde mig att inhandla skivan på CD. Albumet kom snabbt att bli det mest bästsäljande i jazzhistorien, och det bäst säljande solopianoalbumet genom alla tider (whoa!)
Som det är med all stor konst så är det ingen som ärligt kan säga "jag vet att Kölnkonserten handlar om [känsla]/[företeelse]/[händelse]", utan allt är så fritt för tolkning det kan bli. Anser jag i alla fall. Ibland hjälper Kölnkonserten mig att slappna av, och ibland blir jag peppad. Oftast använder jag den när jag behöver koncentrera mig ordentligt på att t.ex. skriva skolarbeten (vilket för med sig bieffekten att jag, likt Keith, hummar och gör fukter så min flickvän börjar undra om jag håller på att få ett spasmanfall) men med det vill jag inte säga att det är så Kölnkonserten funkar för just dig. Du kanske bara tycker att den är omöjlig att lyssna på, som resten av min familj som får ångest av "ledsam pianomusik", och då får du tycka det. För det får man faktiskt tycka i det här landet, utan att vi i kultureliten kommer med slaktmasken.
PS: Jorden gick inte under! Tror jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar