onsdag 19 april 2023

Baldur's Gate – prolog

Igår påbörjade jag min genomspelning av Baldur's Gate, som jag skrivit om innan. Jag valde att spela in delar av speltillfället, och kommenterade det medan jag spelade, men jag är inte säker på att jag ska publicera videon – det finns så pass många let's play-videor där ute att jag känner att marknaden är mättad. Här kommer dock Schaurline Veklonas dagboksanteckningar:

1 Mirtul, 1368
Min fosterfar Gorion har inte velat prata med mig på samma vis som förut. Innan har han alltid tjatat på mig att jag ska göra mina läxor och inte springa omkring och träna fäktning med Hull, men på senaste tiden har han bara stängt dörren till sitt arbetsrum när jag velat honom nåt. Tråkiga gubbe! 

2 Mirtul, 1368
Gorion har kallat på mig! Tethoril sa att det var bråttom att komma till bibliotekets trappor. Jag skulle gå till Winthrop och köpa utrustning, och sen skynda på. Nå, jag hinner nog göra lite små ärenden först. Phlydia har tappat sin bok (igen) och Dreppin behöver ett motgift till kossan Nessa som blivit sjuk, sen hade jag tydligt lovat Reevor att rensa hela förrådet på råttor. S U C K! ! !

Hull hade glömt sitt långsvärd i baracken, och Fuller behövde armborstpilar. Jag försökte säga till dem att mina små ben inte orkar med allt det här springandet, men de har sett mig springa omkring med träsvärd sen jag var liten och vet att jag inte kroknar i första taget. Jaja, jag fick lite belöning i alla fall, och köpte mig ett likadant långsvärd som Hull! Winthrop sa att jag var tvungen att betala 5000 guld för att ens få handla på värdshuset, och det har jag aldrig förr hört nåt om så jag bad om ursäkt och började lomma därifrån tills han ropade tillbaka att han bara skojade. Ha. Ha. Ha. Jätte. Kul. 

Nån försökte döda mig! En okänd man hoppade på mig i ett av husen i Candlekeep, han verkade veta vem jag var. Det han inte visste var att jag har svingat svärd sen barnsben, och jag gjorde processen kort med honom. Jag har dödat en människa. Jag vet inte riktigt hur det känns.

Imoen verkar veta nåt om vår resa! Gorion hade tydligen fått nåt brev... Den snorungen vägrade dock säga nåt mer utan sprang och gömde sig i skuggorna som vanligt när hon gjort nåt hon inte får. 

Gorion kändes mer stressad än jag nånsin sett honom, och han fick mig att lova att gå till The Friendly Arm Inn och träffa några som hette Khalid och Jaheira om vi nånsin blev separerade. Men det ska ju inte hända, han är en av världens mäktigaste magiker och beskyddar alltid mig. Och att jag kunde dräpa en man med ett enda hugg visar ju att jag är stark själv. Jag är ingen mördare dock! Det var självförsvar!

Det är ofattbart. Mitt i natten blev jag och Gorion överfallna av en jättelik man med en stor svart taggig rustning och ett stort svärd. Han bad Gorion lämna över MIG till honom, men Gorion anföll honom med sin magi och bad mig fly. Jag såg på håll hur Gorion dräpte två ogrer men själv fick plikta med sitt liv när den rustningsbeklädde rände sitt svärd rakt igenom honom! Vad ska jag göra?! Jag måste försöka sova...

3 Mirtul
Jag blev väckt i gryningen av Imoen, som hade följt efter oss från Candlekeep. Hon sa att hon sett vad som hänt med Gorion, och vägrar nu sluta följa efter mig! Nåväl, hennes pilbåge och förmåga att försvinna spårlöst kan nog bli till användning. Hon har redan hunnit se och skjuta ihjäl en ful haltande liten best innan jag ens fått upp mitt svärd! Vi måste ta oss till The Friendly Arm Inn och se om vi kan få hjälp av de där Khalid och Jaheira. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar