Fikade hos min kusin Jocke i går. Det händer inte ofta; eftersom han är frilansande musiker och frånskild tvåbarnsfar, har han fullt upp. Han berättade att han tagit ett "dagjobb" under november och december för att få tid med sina ungar. Han jobbade som assistent i två struliga högstadieklasser. Medan vi drack kaffe i hans lägenhet berättade han med fasa i rösten om hur eleverna betedde sig: lyssnade på musik under föreläsning, spelade mobilspel medan läraren visade film, ja, lekte med telefonerna hela jävla tiden.
Jocke hade frågat eleven han var assistent åt om han steg upp klockan 7 på morgonen "för att leka mongo från klockan 8 till klockan 16". Elevens föräldrar var missnöjda med skolan, eftersom bespisningspersonalen inte pratade svenska och därför kände deras son sig inte hemma i skolan. Jocke genmälde med att killen inte pratar ens i klassrummet så det skulle inte spela nån roll vilket språk de som jobbar i matsalen talar.
Jag vill, trots rubriken, inte säga nåt om "dagens ungdom!" men detta låter inte bra.
Hoppas att det inte ser ut likadant i alla högstadieklasser för då går vi mot en mörk framtid.
Ja, det var bara det jag ville säga. Ostrukturerat och dåligt skrivet inlägg men det var från början ett twitterinlägg som jag inte kunde förkorta till 140 tecken. Dessutom har jag huvudvärk.
