En intressant sak när det masspoesi är att jag inte är säker på exakt vilka textbitar jag själv har skrivit. Individen går upp i ett kollektiv och texterna samsas, får nya fästpunkter, bryts sönder och klistras ihop av redaktören (Freke Räihä), ett stort barn med en gudomlig limflaska.
Och när jag ändå håller på kan jag ju tipsa om att jag i mitt liv ritat färdigt två serier. Den första, var en Åttatimmarsserie som handlar om tidsresor, Marx&Engels samt en ondskefull katt. Den andra gjorde jag på 24 timmar och handlar om hur möbler och inventarier i min lägenhet konspirerar för att döda mig.
Så där, nu får det vara nog med självförhärligande.
Eller vänta, det är ju det min blawg går ut på. Så, här får ni se prov på min och min brors skådespelartalang:
(Obs: kan verka stötande för lettiska tittare.)
Undrar om er bild av mig för evigt förändras nu? Jag hoppas nästan det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar