Möss i väggarna gör oss till ett flerfamiljshus
bakom spisen en genomfartsled
fullmånens vind sveper ner﹘
ingången döljs av dammet﹘
men mina ögon upptäcker illusionen
och jag krälar ner i grottan
med bredsvärdet på ryggen
Mössens mässande hörs i gångarna
sångarna tjuter till hälsning i örat﹘
vindlande passager med stridsmotiv﹘
fälla, möt mus, undergång, möt mig﹘
bakom lönndörren viskar vattnet
och där! Ett stilla ljus hos musfamiljen
Bladet dansar lätt
över farozonens golv
bugande gnagarhuvud
Bladet svänger ner
bugande dödens vinkel
bladets dansande klinga
﹘detta blev också en saga﹘
Jag kryper ensam ut från nedre
dränkt i musblod med mittt svärd
vid mitt bälte hänger troféer
﹘upp stiger gången brant﹘
torkar bort allt musblod
tar mig in i badrummet och ut igen
ren som en nyponsoppa
Jag vet att jag inte uppdaterat på väldigt länge, men tro inte att mitt projekt runnit ut i sanden! Jag skriver fortfarande en rad om dagen. Ovanstående del av dikten blev en liten berättelse som utgick ifrån när jag upptäckte att vi fått möss i huset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar