Lucka 11: Allt kommer i kapp oss till slut (del 11/11)

Allt kommer i kapp oss till slut (del 11/11)

En vecka senare tar Abdi och Lena emot när Gunnar kommer tillbaka från sjukhuset. Han skjutsas in på Solgläntan i rullstol, men ställer sig med stöd från Lena.
    – Du skrämde oss, tokfarbror! säger hon med ett stort leende.
    – Det är inget mot vad kärringen gjorde, säger Gunnar. Hans mun ler, men i ögonen ser Abdi något annat.
    – Vilken kärring? frågar Lena medan hon krokar arm med Gunnar och går med honom mot kvällens musikunderhållning i dagrummet. Abdi kör undan rullstolen.
    – Nä det… ingen alls, eller jag menar, kärringar är ju skrämmande över lag! Gunnar skrattar, och Lena skrattar med honom. Men Abdi kan höra ett stråk av rädsla i skrattet.
    Abdi hade lyckats få i gång Gunnars hjärta med hjärtstartaren innan ambulanspersonalen kom, och återhämtningen på sjukhuset gick oväntat fort med tanke det vidlyftiga liv som Gunnar alltid skrävlat om med de andra gubbarna på trygghetsboendet. Fester, rökverk, damer, ett och annat "busstreck" som han kallat det. Nån eller nåt skrämde bokstavligt talat livet ur gubben tänker Abdi samtidigt som han hejar på Märta och Ture som promenerar långsamt hand i hand längs korridoren. När Abdi hade kommit fram till fåtöljen den där dagen var Gunnars ansikte vitt som mjölk, och ögonen var uppspärrade. Käkarna bet ihop kring hans tunga. Han kanske gjorde mer än bara busstreck, tänker Abdi. Kanske kommer allt i kapp oss till slut.