Jag ska hem och koka kött. Ryggkött från ren, närmare bestämt. Det ska ner i den största grytan, som ska vara fylld med kokande saltat vatten. Det ska kokas i minst två timmar och skummas regelbundet. Efter att köttet kokats ska jag blanda renblod med vatten, salt och mjöl och skeda ner blandningen i köttbuljongen. Det ska alltså bli blodpalt i vårt kollektiv. Ofta slog någon, mamma eller pappa, på köttgrytan på svag värme på morgonen, och den första som kom hem skummade av buljongen och blandade smeten. Även jag har varit med och gjort detta, trots att jag inte riktigt lärt mig hur smeten ska kännas när den är "rätt", det vill säga inte för lös och inte för hård. Men jag vill tro att jag ärvt lite av mina föräldrars känsla för feeling när det gäller vår själamat. Ett recept som så att säga finns i mitt blod. Aftonens måltid får utvisa detta.