fredag 7 december 2012
Lucka 7
Hej!
Populärkultur i all ära, men det kan ju bli lite TRÖTTSAMT eller hur?! Ungdomar i dag med Spotifys och Iphone och klick och LinkeDin och sånt! Det blippar ju och bloppar i var människas hand nuförtiden! Hoouwa! som man säger i mina hemtrakter om något är äcklit.
Alltnog! Jag går att reparera denna populärkulturella överdos med ett skrivtips. "SKRIVTIPS" kanske nån tuggummituggande freestyle-lyssnande spoling utbrister, "näe fy för den lede, nu drar jag till tjorran!" Ja men så dra då! Stick! Låt dom som bryr sig vara kvar och läsa mitt tips!
Gick de nu? Bra. Mitt tips heter fem minuters riktad skrivning och introducerades till mig av Gunilla Molloy i min kursbok Reflekterande läsning och skrivning (2008). Det går ut på att du ska skriva ner allt du kommer på om ett specifikt ämne, eller om en viss fråga, på fem minuter. Anledningen är att du ska formulera dina tankar, och teorin är att du inte riktigt vet vad du tänker förrän du får skriva och läsa det. På det här viset kan även andra läsa dina spontana tankar och kanske få egna uppslag. Molloy använder detta ofta i undervisning, men detta går att använda i många andra sammanhang, du kanske t.ex. behöver sätta ord på en idé eller lära dig om något som du bara har begränsad kunskap i.
Och kom i håg, det är det första som faller dig in när du tänker på ämnet som du ska skriva ner, och försök skriva hela tiden ut. Det spelar ingen roll om stavningen eller grammatiken fallerar, det viktigaste är att det blir något.
Mums på pepparkakan hörni!
/S
torsdag 6 december 2012
Lucka 6
Shellac är en kåda som utsöndras av honorna av arten kerria lacca, en insekt som lever i skogarna i Indien och Thailand. Det processas industriellt och används för bland annat matglacering och som målarfärg. Det är också namnet på ett amerikanskt band.
Shellac bildades i början av nittiotalet och den musik de spelade kom att kallas post-hardcore, men själva har de beskrivit sig som en minimalistisk rocktrio. Jag har inte hört så många låtar av dem, men denna är en av dem och den är fasansfullt bra. Och egentligen bara fasansfull. Den heter Prayer To God och är just det, en bön till Gud. Protagonisten ber Herren om att döda två människor, en man och en kvinna. Det är ingen ljus historia, som du förstår, men det är en godbit som jag inte vill undanhålla dig, käre läsare. Slå på låten, titta ut på snön som (eventuellt) faller, tänk på döden, bli arg (antingen på protagonisten eller de han önskar döda eller nån helt annan som också är privat) och sen går du vidare med din dag, något vederkvickt. Seså! Klicka nu! Och lyssna med hörlurar!
onsdag 5 december 2012
Lucka 5
I dagens lucka: en av den svenska humorns största. Lasse O' Månsson var redaktör för Svensk MAD och HJäLP!, författare och en av de legendariska "Skäggen" i TV. Han har kallats för Sveriges Roligaste Man vilket jag tycker han var och är, ingen snubblande surpuppa kan ta ifrån honom den titeln. Jag har på antikvariat och loppmarknader lyckats få tag på några av hans böcker, och de har en humor som jag inte kan sätta fingret på. När jag läser t.ex. Sock It To Me, Daddy'O tycker jag det inte är så underligt att han kallas för den sjuka humorns fader.
Döm om min glädje när jag i en skivaffär hittade plattan på bilden, Lasse O' Månsson avslöjar Mitzi Gaynors hemliga liv! Med ett omslag av Hans Arnold, en av Sveriges bästa tecknare, är den inte bara rolig att lyssna på utan fantastisk att titta på. Med spår som "Den magsårsdrabbade asgamen" och "Läns-Jätten" utforskar Månsson en surrealistisk humorvärld full av non sequitur och parodier, så älskare av comedy i alla åldrar kan få en crazy stund vid skivspelaren. Dock kan denna skiva vara något svår att få tag på, så jag rekommenderar den intresserade att leta i andrahandsbutiker och antikvariat efter texter av Månsson.
Ett av de få ljudspår som jag hittat på Internet av Månsson är Korven, som jag tror kommer från hans radioprogram Blå Tummen.
Jag har själv, i en annan tid, på en annan blogg, skrivit av en av hans MAD-ledare som handlar om oktober. Det inlägget länkade jag till härom veckan, när jag skrev om november, men fan tror om nån av er läste det? Nä just det. Därför kommer länken här, sörru!
Kram på er och lycklig läsning, vi ses i morgon i text och bild önskar eder framstående webskribent.
tisdag 4 december 2012
Lucka 4
Vem här minns hur det var att gå på mellanstadiet? Ja, upp med nävarna nu. Mhm, de flesta av er. Hur många av er minns det som en trevlig tid? Jaså, cirka hälften. Bakom dagens lucka hittar vi en bok för de av er som tog ner händerna. En bok som är del två i serien Hat och Multiplikationstabeller, och redan med den titeln tror jag ni förstår vad den handlar om. Böggänget är en serieroman om ett kompisgäng bestående av mer eller mindre utstötta killar i en femteklass. Killar som hatar idrott, som hatar att "ställa upp för klassen", som hatar de präktiga. Killar som var lite som du och jag (medan jag säger detta har sportfånarna ställt sig upp och gått i protest och mumlat något i stil med "jävla... jävla bögjävel"), killar vars mellanstadieminnen berättas med humor och ilska på ett sätt som får mig att känna mig som om jag gick i just den skolan, i just den klassen. Julklappstips till din töntige kusin, till din morbror som en gång var töntig och behöver påminna sig om hur det kunde vara, eller till en som tillhörde sportfånarna för att hen ska få Se Hur Det Var.
måndag 3 december 2012
Lucka 3
Då var det dags för lucköppning! I dag har jag tenta i litteraturvetenskap, och därför tänkte jag att jag skulle tipsa om en av filmerna vi i min basgrupp såg till detta examinerande litteratursamtal. Filmen heter Kandahar och är regisserad av Moshen Makhmalbaf. Den utkom 2001, några månader innan terrorattacken mot World Trade Center och Pentagon i USA, och handlar om en journalist, Nafas, som försöker ta sig till den afghanska staden Kandahar för att förhindra att hennes syster begår självmord. Intrigen är egentligen ganska tunn, men jag anser att det filmmakarna ville göra var att visa på talibanernas fruktansvärda styre av Afghanistan, och hur människorna där levde i yttersta misär. En manlig läkare måste prata med en kvinnlig patient genom ett skynke, så att han inte ska råka få syn på hennes ansikte. 10-åriga pojkar hysteriskt reciterar koranen och hyllar kroksabeln och kalashnikovgeväret i mullaskolan. Människor som förlorat lemmar i minexplosioner hoppar desperat på kryckor för att hinna först till de primitiva benproteser som Röda Korset-plan släpper med fallskärm. När filmen kom fick den inte så mycket uppmärksamhet, Afghanistan ansågs inte som ett prioriterat mål för hjälp, men efter elfte september blev den hyllad.
Nu så här elva år efter terrordåden är det skrämmande och bisarrt att se hur människorna levde i inbördeskrigets Afghanistan, under mullornas fanatiska styre. Kandahar är en film som alla borde se för att inte glömma historien, men även för att inte glömma att ifrågasätta hur det ser ut i Afghanistan i dag, ett decennium efter USA:s invasion.
Nu så här elva år efter terrordåden är det skrämmande och bisarrt att se hur människorna levde i inbördeskrigets Afghanistan, under mullornas fanatiska styre. Kandahar är en film som alla borde se för att inte glömma historien, men även för att inte glömma att ifrågasätta hur det ser ut i Afghanistan i dag, ett decennium efter USA:s invasion.
| Nafas under burkan. |
söndag 2 december 2012
Lucka 2
"Första ljuset tänt
nu är det advent"
Ovanstående rader skaldas traditionsenligt i vår familj den första söndagen i advent. Författare: okänd.
Dikten ovan leder in mig på den andra luckan i denna bloggkalender, och det ska handla om tonsatt lyrik av finaste slag, nämligen ett av mina bästa band, The Magnetic Fields. Jag har inte lyssnat på dem så fasligt länge, men de har stigit till toppen på min Last.fm-lista på rekordtid. De har väldigt många bra låtar, men jag tipsar om den mest relevanta för årstiden, Everything Is One Big Christmas Tree (spotify-länk).
lördag 1 december 2012
Lucka 1
Välkomna till Egentligt Subjekts julkalender! Det ska villigt erkännas att jag i elfte timmen kom på att jag skulle curera en slik kalender, men jag ska försöka upprätthålla en daglig uppdatering fram till och med den tjufjärde dennes.
Bakom lucka ett hittar vi ett band som jag upptäckte för några år sedan tack vare en kommunal Spotify-lista. Jag blev genast tagen av de arga skriken, den driviga basgångarna och de otvättade riffen. Den första låt jag hörde är den jag kommer att tipsa om, men jag rekommenderar dig att dyka in i Sleater-Kinneys diskografi för att hitta din favorit.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


